Kom hem från Lindas minneslund för ett tag sen nu, och ja vad kan jag säga??
Känns som ett mörker..Helt ofattbart att hon snart har varit borta i ett helt år.
Sen när jag kom hem så brast det bara..höll på att göra det tidigare på bussen, men jag kunde inte (det var ju den söta bussföraren..:P), men ah, helt sjukt jobbigt..grät typ inget när det väl hände, vet inte vad det var nu som utlöste det hela.
Hade inte ätit så mycket idag, men av någon andledning så var jag inte hungrig och typ hela kroppen värkte, orkar inte med!!

Goodbye, I see you in heaven <3