Nothing kills like the pain in your heart

Jag älskar min klass. Ingen tvekan. Det är jätte söta och älskvärda. Ibland orkar jag dock inte. Jag orkar inte med att alla ska nörda så sjukt mycket. Jag orkar inte när föreläsningarna går ifrån att vara just föreläsningar och läraren sitter och diskuterar med typ fyra i klassen om filmer jag aldrig ens hört talas om. När det sen nästan blir hela föreläsningen vilket leder till att huvudet gäspar och bankar och man lär sig noll blir det lite mycket. Näe, ibland orkar jag inte. Jag vill dock inte se ner på hela klassen för detta. Egentligen ingen, för jag gillar dem alla. Fast ibland vill jag bara skrika på någon person. Fråga om personen i fråga känner till ordet "ödmjukhet". Ibland skrattar jag åt personen och förstår inte varför personer inte förstår sig på denne. Det är dagen som bestämmer. Huvudet. Känslan. Men jag gillar min klass. Ganska mycket.

Redovisningen idag gick helt okej. Att alla andra grupper hade en snygg power-point samt en massa bra med kommentarer från olika sidor samt hade analyserat och skit kanske vi inte ska dra in. Där satt liksom jag med en liten power-point med postrarna på filmerna, samt pratade nästan från huvudet och ja...låt oss säga att det inte var så bra. Haha. Men aja. Det funkade. 
Jag är lite rädd. Christo lovade en heldag av komedi. YEAY! Han lovade också en heldag med skräck. Icke yeay! Vi har tre lektioner, eller egntligen två då vi tydligen ska ha en muntlig redovisning till, vilket betyder att vi antingen har skräck imorgon eller nästa onsdag. Jag vill inte vara med då! Jag älskar verkligen när läraren visar klipp på det de föreläser om för jag förstår mycket bättre då. Dock vill jag inte alls se några klipp om det är skräck! Hua! Mycket klipp utlovades på komedin (muuuuuuy bien!!), men han sa inget om hur det blir med klippen på skräck. Det är en tjej i klassen som alla vet inte gillar skräck så kanske är han lite snäll och inte visar allt för mycket. Höhö. 

Imorgon är det som sagt föreläsning hela dagen. Sedan ska jag försöka mig på lite plugg + åka till M-berg för lite flytta-shopping eftersom jag måste vänta tills sju innan min handledning börjar. Ska bli skönt med bara Agnetas åsikt om treatmentet. Känner verkligen att jag behöver det. Det blir liksom mer fokus då, annars känns det mest som att alla ger kommentarer för att de måste och egentligen bara väntar på att deras treatment ska komma till tals. Hmmm. Aja, ser fram emot det iaf : )

Goodnight and Goodbye

Kommentarer



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback


RSS 2.0