It's always darkest before the dawn



Vart är motivationen när den behövs som mest? Det hjälper ju knappast att jag blir motiverad till att göra andra grejer, då försvinner ju motivationen ännu mer till det jag måste göra. Mitt manus går inte särskilt mycket framåt och det ser ut som jag kommer få vara vaken hela natten. I detta fallet hade jag önskat att jag inte gått upp så tidigt utan siktat på att vara utvilad istället. Men, det är som det är. Jag har mörk choklad i kylen så förhoppningsvis håller jag mig vaken. Har dock inte så mycket Cola så vi får se hur det går. Hoppas jag kan hålla mig vaken ändå ;)

Just nu har jag tröttnat på att försöka komma på normala scener som kan få en plats i mitt manus. Det känns ändå bara som jag slänger in dem för att det måste in mer tidsmässigt, inte för att de faktiskt ger något till det jag vill berätta. Därför har jag nu valt att gå lite djupare in i huvudet på hon som är döende. Haha, låter knas, I KNOW, men jag är för sjutton desperat. Dessutom är det sista gången jag har på mig att testa sånt här för nästa gång jag ska revidera så är det det slutgiltiga som gäller. Är så sjukt rädd att det kommer såga det rakt av och undra vad sjutton jag håller på med. GAH! Men jag tar chansen. Eller? Jag vet inte. Haha, som sagt...manus aaaaaaaall night long :P

Goodnight and Goodbye

Kommentarer



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback


RSS 2.0