Deep breath

Nu andas jag ut. Nu är jag klar. Nu kan jag lägga det här manuset åt sidan en stund och vänta på att den där inspirationen jag hade till det i början ska komma tillbaka. Producenterna var inte så farliga som jag föreställt mig. Haha. Var sjukt nervös inför första, främst då jag tänkte att det var min största chans. Det var också hon som hade minst att säga om det. Sen släppte nervositeten då jag var ganska säker på att de andra två inte skulle nappa. De andra gav mest råd om hur jag skulle förbättra idén och hur jag kunde formulera en pitch för att verkligen få fram det bästa i manuset. Guld! Precis vad jag behövde. Fick höra också att jag var väldigt lugn när jag berättade, vilket verkligen inte alla varit under dagen. Tar det som en komplimang. Haha. Kom på nu att jag glömde ge synopsis till två av dem, men men. Det var de två som jag inte hade några större förhoppningar skulle fastna för mitt manus heller så det är väl inte hela världen. Som tur var sa den första själv att hon ville ha synopsis med min mail. Haha. Glömska och tankspridda Emma. Överlag är jag väldigt nöjd med dagen. 

Något som slog mig för några dagar och som nog har stärkts lite idag är funderingen på om det verkligen är manusförfattare jag vill bli. Jag har ju lite svårt för det här med strukturen och få mina scener jag så gärna vill ha att passa. Var det verkligen det jag ville? Har ju lite funderingar på regissör. Men hur utbildar jag mig till det? Hur kan jag få så jag kanske kan få vara med och lära mig någonstans. Känns som jag lär mig mer av det egentligen. Hmmm. Aja, jag ska skriva ett kortfilmsmanus till DMD inför hösten samt ett till mammas jobb som jag eventuellt, med Elins hjälp, även ska spela in. Annars tror jag att jag över sommaren måste ta en funderare. Jag har en termin kvar, sen är det verkligheten som gäller. Då kan det vara bra att veta exakt vad det är jag vill. 

Kan för övrigt berätta att gårdagen var guld. Massa pizza, lite pitchning och sen något spel som vi verkligen inte kunde sluta spela. Haha. Tiden flög förbi. Trevlans. Som vanligt.

Nu ska jag försöka få den här tröttheten som tynger ner mitt huvud att försvinna. Manusklassen skulle träffas ikväll på någon pub så vi får se om huvudet är med tills dess. Vill ju hemskt gärna gå, men jag oroar mig lite för om jag verkligen bör gå. De pengarna kan jag lägga på en extra gång på en pub i Madrid. Det lär ju bli några sådana. Haha. Men... ja vi får se. Kan jag verkligen släppa dem? Några kan jag, några kommer jag inte behöva och några vill jag inte men troligtvis måste. Släppa alltså. Vi får se helt enkelt :)

Goodnight and Goodbye

Kommentarer



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback


RSS 2.0