Vi kör väl en liten summering? Jag lovar att inte avslöja för mycket! Jag kan ju börja med att säga att om man inte följt filmerna och gillar dem kanske det här inte är en film för dig. Det är verkligen en film som knyter ihop säcken och det är på så många sätt endast skapad för fansen. För de som kanske inte bryr sig om att den är strukturerad som den ska eller att allt inte är helt perfekt. Filmvetaren i mig skrek en hel del. Speciellt på den datagjorda bebisen i början. GOSH! Men Twilightfanet som försvunnit lite för varje dag väcktes till liv igen. Den delen av mig skrek av glädje. Och en del scener kan man inte göra annat än att bara skratta. Ingen tidigare film i Twilight Sagan har haft så många scener som man verkligen kan skratta till. 

Slutet. Ja, jag förstår vad skådespelarna menar när de säger att det skiljer sig lite från boken och är förväntansfulla för vad fansen ska säga. Mitt hjärta frös till is. Jag gav ifrån mig ett ljudligt "Oh no, you didn't!". Det är verkligen något man inte förväntar sig. Typ. Men samtidigt förstår man det. Där på allra slutet. ÅH; NU SKA JAG VARA TYST!!

Nästan föll det dock en tår när de spelade del två av låten A Thousand Years med Christina Perri. Om den var bra i första filmen är det inget mot vad den är i andra. Låttexten de lagt till är helt magisk! Och det blir så extra fint till.. Ja, TYST!

Det blev en bra kväll. Det blev ett fint avslut. 
Goodnight and Goodbye