Att krypa ner i sängen är extremt lockande! Mitt huvud bröt ihop när jag kom hem. Nu har jag suttit framför datorn jag vet inte hur länge och bara stirrat på skärmen, väntat på att jag ska komma på vad jag skulle göra. Vad jag vill göra. Skulle jag inte äta? Är extremt nära att slå på en film och bara skita i det andra. Bara låta mig själv sitta och stirra och försöka komma på vad jag skulle göra. Vad jag vill göra. 

Filmen var i övrigt väldigt bra och extremt mysig. Hotell Marigold. Det roligaste var att nästan hela salongen var pensionärer utom jag och Ia. De skrattade på ställen som egentligen bara var ett litet drag på munnen vilket ledde till att vi också skrattade. De förstod och uppfattade filmen på ett annat sätt än jag tror de i min ålder gör. Intressant. Personligen tycker jag pensionärers humor är lite gullig. De är lite gulliga!
Sen måste det ju sägas. Maggie Smith kan vara vår tids absolut bästa skådespelerska. Hon kan aldrig dö! Vad vore film utan henne? 


Trots noll inspiration ska jag försöka skriva mitt synopsis nu med Elsa som protagonist. Hon gör mitt liv lite svårare. Jag tror att jag inte gillar Elsa. Haha. Suck. Det är ju lagom bra. Jag vill inte berätta hennes historia. Jag vill berätta Mayas historia. Men Elin har rätt, hur många känner igen sig i en 12-åring? Time to work!

Goodnight and Goodbye