The Truth About Love


Jag tror aldrig jag varit med om något liknande i hela mitt liv. Wow. Kan börja med att säga att jag glömde sladden som jag kan ladda över bilder från telefonen till datorn med i bilen så alla bilder tillhör någon annan, jag har bara redigerat om de lite. Kan säga att det inte blir någon större förlust för jag fick inga extremt bra bilder.

Det jag var med om igår var inte bara en konsert - det var en show. Det var fullt drag på scenen med helt fantastisk dans och en massa akrobatik. Trots det var det inte en enda sur ton och då ska tilläggas att man hörde att hon ändå sjön allting live. Fysiken på den människan är bortom denna värld. Det fanns några höjdpunkter som jag tänkte nämna.


Cirka en halvtimme innan Globen släcktes ned började showen utan att vi i publiken kanske direkt tänkte på det. En slags cirkusdirektör klev runt på läktaren och gjorde roliga saker som fick upp humöret märkvärt på alla i publiken. Tror alla tänkte "Vem sjutton är det där och ska han vara här?" Det visade sig sen att han ledde hela showen och dök upp flertalet gånger på scenen. Ett slags humorinslag tillika det som gjorde en röd tråd. Utöver det hade Pink en fantastisk kontakt med publiken. Vi fick bland annat sjunga Happy Birthday till hennes gitarrist som fyllde år. Under en del tog hon också emot presenter från fansen (bland annat en påse ostbågar som hon blev helt lyrisk över) samt skrev några autografer till de som stod längst fram. I övrigt pratade hon en massa, bland annat om att det idag inte var hennes dag. Det visades ockå då hon fastnade med sin sko i hissen som var på scen. Ett litet skämt om Justin Bieber dök upp där också. Inte bara kan hon sjunga fantastiskt - hon är också en fantastisk människa. 


Vi stod ganska långt bak och fick njuta av showen som helhet mer än att se Pink på nära håll. Det var helt okej det också. Speciellt på slutet. Som extranummer sjöng hon nämligen So What svingandes över publiken. På det sättet fick alla se henne på nära håll. Vid en punkt stannade hon i taket, vände sig med huvudet ner och sen släpptes inte långt ifrån där vi stod. Jag var livrädd. Bara några decimeter från våra huvuden stannade hon sen upp. Hela tiden sjungandes. Rent. Har aldrig varit med om en artist som gjort något liknande förut. 

 
Favoriten var ändå då Pink, med en video av Nate Ruess i bakgrunden, sjöng Just Give Me a Reason. Nog har jag älskat den låten förut, men just där, just då var det helt magiskt. Tårarna var inte långt borta. Vilken inlevelse! Jag skulle utan att tveka betala samma pengar som för hela konserten bara för att se det numret igen. 

Långt inlägg, men men. Som ni förstår är jag mer än nöjd med gårdagen. Enda grejen är att jag inte köpte något program. Det var så dyrt att även hon som skulle sälja produkterna sa att det var lite väl dyrt. Istället blev det en tröja och en poster. Något var jag ju tvungen att ha med mig ;)

Goodnight and Goodbye

Kommentarer



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback


RSS 2.0