Var det någon speciell dag igår? Det var nästan helt dött på gymmet!! Det var typ jag och max fem till plus killen som jobbar där som skurade golven. Sen när jag skulle åka till McDonalds efter träningen (jag vet, jag vet, vad är det för mening att träna om man ändå åker raka vägen till McDonalds? MEN det var ju för mina älskade super fina glaaaaaaas!!) och där var det förvånansvärt mycket folk från vad det har varit förut. Skumt! Får se hur mycket människor det är på gymmet idag då...
Att det var så folktomt gjorde mig dock inte särskilt mycket, tvärtom! Jag körde en halvtimme på crosstrainern och räknade ut att det tar lika mycket som om jag kör en halvtimme på löpbandet PLUS en kvart på crosstrainern. Var påväg upp på löpbandet också men min kurrande mage satte sig på tvären. Idag hinner jag inte heller göra båda grejerna för jag måste hem och mocka och fixa i stallet innan mina favorit pojkar just nu, Måns och Anton, drar igång sommarens bästa program - Allsången. Men men, lite på gymmet ska jag nog hinna med ändå :)

Han jag kallar chefchefen som sitter i samma rum som jag kom tillbaka idag. Tänkte direkt att nu kan jag inte sitta ute och göra en massa skit på internet eftersom han säkert kommer hålla koll på mig. När jag tänkte ett steg till sen kom jag på att han ju inte alls kan säga något.. Jag har ju baske mig inget bättre för mig! Plus att jag faktiskt har sagt till att jag inte har något att göra och flera gånger frågat efter arbetsuppgifter. Slutsats; Jag får vara ute på internet hur mycket jag vill tills någon ger mig något bättre att göra. Verkar dock som att jag inte behövde oroa mig för han är inte här. Hans grejer är här, men han gick någonstans och har varit borta ett tag. Det kan ju vara skönt så jag får pusta ut lite, men samtidigt är det ju jobbigt för jag skulle kunna ha musik på men jag vill ju inte ha det när han kommer tillbaka. Bajsapa! Livet är hårt.  

Goodnight and Goodbye