Wonder if you ever see me



Host. Host. Så känns det i halsen. Vill inte ens tänka på hur jag ska klara föreläsningarna imorgon utan att hostattakera alla hela tiden? Hmmm. Näsan går i vågor. Ibland rinner den och ibland kan jag faktiskt andas utan att torka ut halsen och på så sätt hosta mer. Det är ju bra...se det positiva ni vet ; ) Jag hoppas det här ger sig snart...man kan inte bli sjuk såhär. Punkt.

Dagen har gått åt till att lämna in hemtenta, ta ut tenta och leta tenta. Att springa runt när man är förkyld är verkligen inte att rekommendera. Aja, det löste sig iaf tillslut och nu har jag alla tentor jag ska hämta och blivit av med den jag skulle bli av med. GULD! Lunch med Mina hanns med och det var mer än trevligt kan jag lova. Hur länge sen var det liksom jag träffade tjejen? FÖR längesen. Hon var snäll och följde med till polisen också så nu har jag ett nummer till en person som ska ringas sen, kanske inte blir innan treatmentet ska in men det är nog inte hela världen. Blir nog bra det här när det blir klart (y)

Goodnight and Goodbye

Kommentarer



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback


RSS 2.0