Walking on sunshine

Återigen gav det faktiskt något att sätta sig på ett café. Jag satte mig nämligen på caféet vid bion när jag ändå väntade på Agnes och pluggade. Den engelska texten är, precis som Åsa förutspått, ganska svår och jag kommer få läsa om det några gånger. Första sidan satt jag med i en halvtimme utan att helt förstå. Sen bestämde jag mig för att läsa hela innan jag går in på djupet. Efter halva bestämde jag dock att läsa den svenska först. Haha. Den var väldigt lätt att förstå och dessutom väldigt intressant. Varför är inte alla mina böcker så? Om de varit på svenska hade min uppsats blivit så betydligt mycket bättre! Hmm

Filmen, Blondie, var.. ja, lite annorlunda. Jag blev imponerad av Gynning och hennes skådespel. Var inte så säker på att hon skulle kunna prestera. Om man skulle klaga på någons skådespel så var det iaf inte hennes. Sen måste jag säga att historien inte var den bästa. De hade inte så mycket att jobba med och det kändes som att de försökte gå in på en djup historia, men de tog aldrig oss åskådare med oss på det där djupet. Vi blev bara just åskådare som såg på utifrån utan att förstå. Tråkigt. Dock tyckte jag det var lite kul att de tog in akter som det var förr i tiden i stumfilmerna. Inte för att jag förstod syftet med det, men men. Här tog det lite ifrån trovärdigheten från berättelsen. Men äsch. Filmen gick ju att se iaf, och DET är väl det viktigaste!? :)

Efter filmen insåg jag att bussen inte skulle gå på ett tag. Otålig som jag är ibland orkade jag inte vänta så jag gick hem istället. Gick ju det också. Mina händer är dock inte så glada. Även om jag har vantar så blir de så extremt torra. Måste köpa handkräm och verkligen smörja in varje dag. Det behövs!

Nu ska jag fixa det sista med reportaget till Lösnummer och eventuellt skriva lite på mitt treatment. Sen kryper jag nog banne mig ner i sängen. Skönt efter en kall dag som denna.

Goodnight and Goodbye

Kommentarer



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback


RSS 2.0